Publicerad den
av
"Artistic rendering of a man with a mustache holding a 'HYPERLOOP' sign, set against a vibrant, psychedelic background with swirling patterns in a spectrum of colors."

In 2015, Ashlee Vance’s biography Elon Musk: Tesla, SpaceX, and the Quest for a Fantastic Future was published to an audience eager to consume a hagiography of the man supposedly saving the world and preparing us to colonize the stars. But buried within those 300-odd pages was an admission that many people seemed to have glossed over.

On the subject of the Hyperloop, Vance wrote,
”Musk told me that the idea originated out of his hatred for California’s proposed high-speed rail system. … He insisted the Hyperloop would cost about $6 billion to $10 billion, go faster than a plane, and let people drive their cars onto a pod and drive out into a new city. At the time, it seemed that Musk had dished out the Hyperloop proposal just to make the public and legislators rethink the high-speed train. He didn’t actually intend to build the thing. … With any luck, the high-speed rail would be canceled. Musk said as much to me during a series of e-mails and phone calls leading up to the announcement.”

Paris Marx – Disconnect

Publicerad den
av

För SVT:s artikel:

  • Svensk medelklass
  • Lovisa Broström
  • Identifikation utan stolthet
  • Överklass vs arbetarklass
  • Moralisk ledstjärna
  • Karl Marx
  • Medelklassens utveckling

För Göteborgs-Postens recension:

  • Lovisa Broström
  • Medelklassens identitetsbrist
  • Pedagogisk stil
  • Historisk översikt
  • Klassolidaritet
  • Skattesänkningar
  • Välfärdens urholkning
  • Diskussionsunderlag

Publicerad den
av

I rapporten ”The Future of Work: Augmentation or Stunting?” av Markus Furendal och Karim Jebari undersöker hur artificiell intelligens (AI) och automatisering påverkar arbetsvärlden, särskilt med fokus på om dessa teknologier leder till förbättring (augmentering) eller försämring (stunting) av människors arbetsförmåga och välbefinnande.

Rapporten diskuterar två huvudsakliga scenarier för framtidens arbetsmarknad i kontexten av AI och automatisering:

  1. Arbetskraftersättning: Maskiner ersätter människor, vilket potentiellt leder till massarbetslöshet.
  2. Arbetskraftaktivering: Maskiner och människor samarbetar för att förbättra produktiviteten, vilket kan innebära både förbättringar och försämringar för arbetarna.

Furendal och Jebari fokuserar på två typer av arbetskraftaktivering:

  • ”Human Augmentation”: Där teknologi hjälper människor att bli mer produktiva samtidigt som den främjar ”arbetets goda”, som möjligheten att sträva efter excellens, uppleva gemenskap och bidra till samhället.
  • ”Human Stunting”: Där högre produktivitet uppnås på sätt som minskar möjligheterna till ”arbetets goda” och/eller ökar ”arbetets dåliga”, som skador, försämrad fysisk och mental hälsa, minskad autonomi, integritet och mänsklig värdighet.

Som ett fallstudie granskar de Amazonas fullföljandecentra och hur AI och automatisering används där. De konstaterar att medan AI-teknologi kan öka produktiviteten för många arbetare, kan den också försämra deras arbetsförhållanden. De argumenterar för att denna typ av teknikanvändning ofta leder till ”människoförsämring” snarare än ”människoförstärkning”.

Författarna betonar behovet av att uppmärksamma både de potentiella fördelarna och nackdelarna med AI i arbetsvärlden, och att politiska institutioner bör spela en aktiv roll i att främja teknologier som leder till människoförstärkning snarare än människoförsämring. De argumenterar för mer empirisk forskning för att förstå hur AI faktiskt påverkar arbetsplatser och uppmanar till en bredare debatt om teknologins roll i arbetslivet och samhället i stort.