Kategori: media

Publicerad den
av

Vid ett besök på en konferens för National Association of Black Journalists väckte Donald Trump återigen uppmärksamhet, denna gång genom ett märkligt beteende med en vattenflaska. Händelsen har analyserats ur både beteendevetenskapliga och medicinska perspektiv.

Beteendeanalys

Under konferensen tog Trump en vattenflaska som tillhörde Rachel Scott, en journalist från ABC News, och drack från den utan att hon märkte det. Detta beteende beskrivs som en del av ett större mönster av maktdemonstration och dominans som har präglat Trumps offentliga framträdanden. Tidigare exempel på detta mönster inkluderar hur han invaderat personligt utrymme under presidentvalsdebatterna 2016 och vid NATO-toppmötet 2017.

En analys säger att Trumps handlingar kan vara avsedda att intimidera, visa dominans, eller objektifiera andra.

Medicinsk Tolkning

Förutom det beteendevetenskapliga perspektivet övervägs också en medicinsk förklaring. Trump är känd för sin germofobi och hans ovilja att äta eller dricka offentligt, vilket gör det särskilt anmärkningsvärt att han skulle dricka ur någon annans flaska. Experter pekar på att sådant beteende kan tyda på frontotemporal demens, en form av demens som kan leda till socialt olämpligt beteende, som att ta andras mat eller dryck utan tillstånd.

Kliniska observationer har tidigare noterat att Trump uppvisar flera tecken på demens, och detta senaste beteende kan vara ytterligare ett tecken på en sådan diagnos.

Publicerad den
av

Allmänna regler

Husdjur får inte vistas i områden där livsmedel hanteras, bereds eller lagras. Detta gäller t.ex. restaurangkök och kylrum.

Serveringslokaler och kundområden

Serveringslokaler

  • Husdjur tillåts vanligtvis i serveringslokaler på restauranger och kaféer.
  • Livsmedelsföretagaren avgör om husdjur är tillåtna.

Kundområden

  • I kundområden i livsmedelsbutiker kan husdjur tillåtas av butiksägaren.

Ledar- och assistanshundar

Ledar- och assistanshundar ska alltid få tillträde till serveringslokaler och kundområden i livsmedelsbutiker.

Jycke.se + Livsmedelsverket

Publicerad den
av

Ordet ”förpliktad” beskriver en situation där någon har en plikt eller skyldighet att göra något. Det kan innebära att någon har fått en uppgift eller skyldighet ålagd av någon annan, eller att personen själv har valt att åta sig denna plikt. Ordet kan användas i olika sammanhang, som när någon lovar att göra något, känner sig moraliskt bunden att handla på ett visst sätt, eller när det finns en formell överenskommelse eller lag som kräver att personen agerar på ett specifikt sätt. I vissa fall kan “förpliktad” också betyda att man genom en ed eller ett löfte har förbundit sig att utföra en specifik handling.

Källa: SAOB

Publicerad den
av

För SVT:s artikel:

  • Svensk medelklass
  • Lovisa Broström
  • Identifikation utan stolthet
  • Överklass vs arbetarklass
  • Moralisk ledstjärna
  • Karl Marx
  • Medelklassens utveckling

För Göteborgs-Postens recension:

  • Lovisa Broström
  • Medelklassens identitetsbrist
  • Pedagogisk stil
  • Historisk översikt
  • Klassolidaritet
  • Skattesänkningar
  • Välfärdens urholkning
  • Diskussionsunderlag

Publicerad den
av

I rapporten ”The Future of Work: Augmentation or Stunting?” av Markus Furendal och Karim Jebari undersöker hur artificiell intelligens (AI) och automatisering påverkar arbetsvärlden, särskilt med fokus på om dessa teknologier leder till förbättring (augmentering) eller försämring (stunting) av människors arbetsförmåga och välbefinnande.

Rapporten diskuterar två huvudsakliga scenarier för framtidens arbetsmarknad i kontexten av AI och automatisering:

  1. Arbetskraftersättning: Maskiner ersätter människor, vilket potentiellt leder till massarbetslöshet.
  2. Arbetskraftaktivering: Maskiner och människor samarbetar för att förbättra produktiviteten, vilket kan innebära både förbättringar och försämringar för arbetarna.

Furendal och Jebari fokuserar på två typer av arbetskraftaktivering:

  • ”Human Augmentation”: Där teknologi hjälper människor att bli mer produktiva samtidigt som den främjar ”arbetets goda”, som möjligheten att sträva efter excellens, uppleva gemenskap och bidra till samhället.
  • ”Human Stunting”: Där högre produktivitet uppnås på sätt som minskar möjligheterna till ”arbetets goda” och/eller ökar ”arbetets dåliga”, som skador, försämrad fysisk och mental hälsa, minskad autonomi, integritet och mänsklig värdighet.

Som ett fallstudie granskar de Amazonas fullföljandecentra och hur AI och automatisering används där. De konstaterar att medan AI-teknologi kan öka produktiviteten för många arbetare, kan den också försämra deras arbetsförhållanden. De argumenterar för att denna typ av teknikanvändning ofta leder till ”människoförsämring” snarare än ”människoförstärkning”.

Författarna betonar behovet av att uppmärksamma både de potentiella fördelarna och nackdelarna med AI i arbetsvärlden, och att politiska institutioner bör spela en aktiv roll i att främja teknologier som leder till människoförstärkning snarare än människoförsämring. De argumenterar för mer empirisk forskning för att förstå hur AI faktiskt påverkar arbetsplatser och uppmanar till en bredare debatt om teknologins roll i arbetslivet och samhället i stort.