En ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) belyser dödligheten bland olika yrkeskategorier mellan åren 2018 och 2022. Rapporten avslöjar att chefer, särskilt inom IT, finans, och byggsektorer, uppvisar lägst dödlighet. Den högsta dödligheten bland skogsarbetare, återvinningsarbetare och fiskare.

De yrkesområden som kräver högskolekompetens rapporterade en signifikant lägre dödlighet än genomsnittet. Däremot hade yrken som endast kräver gymnasieutbildning eller kortare utbildning en högre dödlighetsfrekvens.

SCB påpekar att sociala och ekonomiska faktorer spelar en central roll i dödligheten. Det finns en tydlig korrelation mellan utbildningsnivå och dödlighet, där de med eftergymnasial utbildning har en lägre dödlighet jämfört med de med gymnasial utbildning inom samma yrkesområde. Inkomst visade sig också vara en avgörande faktor, med högre dödlighet registrerad bland dem med lägre årsinkomst.

Födelseland, hushållsställning och tidigare sjukfrånvaro påverkar också dödlighetsgraden.

För att jämföra dödlighet mellan olika grupper använde SCB standardiserade relativa dödstal, så kallade SMR-tal. Ett SMR-tal över 1 indikerar en högre dödlighet jämfört med referenspopulationen.

Detta är den andra gången SCB har utfört en sådan analys baserad på data från Yrkesregistret, vilket ger insikter i hur yrkesvalet kan påverka livslängd och välbefinnande.

Varför är detta viktigt? Denna forskning lyfter fram de ekonomiska och sociala faktorerna som kan påverka en individs hälsa och dödlighet. Den understryker betydelsen av utbildning och ekonomisk stabilitet, samt behovet av att granska arbetsvillkor inom yrken med högre dödlighetsfrekvens. Detta kan leda till policyändringar eller initiativ för att förbättra arbetsvillkor och stödja de mest sårbara arbetstagarna.

How they talking on what threatening the economy

Knocking down communities to re up on properties

I’m directly effected It does more than just bother me

Look beyond the surface don’t just see what you wanna see

Little Simz – Introvert (2021)

STOCKHOLM: Regeringen har beslutat att minska anslagen till studieförbund med 250 miljoner nästa år. 2025 minskar anslagen med 350 miljoner och året därefter 500 miljoner.

Utbildningsminister Mats Persson (L) säger att prioriteringen nu ligger på yrkesutbildningar, med målet att främja ”utbildningar som leder till riktiga jobb” under tuffa ekonomiska tider.

Förändringen innebär en betydande nedskärning i finansieringen av studieförbund, vilket har lett till skarp kritik från flera håll.

Johan Fyrberg, förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan, beskriver i en intervju för SVT, beslutet som ”ett dråpslag” och förutspår en ”rejäl nedmontering” av deras verksamhet med upp till trettio procent. Fyrberg betonar studieförbundens roll i att stödja de mest sårbara i samhället och säger att detta beslut kan ha en negativ effekt på demokratin i landet.

Lawen Redar (S), kulturpolitisk talesperson, uttrycker också oro över beslutet, särskilt med tanke på att det kommer innan folkbildningsutredningen är klar. Hon anklagar statsrådet för att efterlikna SD:s politik på folkbildningsområdet.

Detta beslut och de starka reaktionerna det har framkallat understryker vikten av folkbildning och dess finansiering i Sverige, särskilt under rådande ekonomiska förhållanden.